För varje vecka blir Vincent rörligare och rörligare. Om han sitter jämte oss i soffan så krälar han över oss och försöker sparka iväg sig, oftast har han fjärrkontrollen i sikte! 

I helgen blir det att sänka spjälsängen innan en till olycka sker. Vet inte vad jag skulle tagit mig till om nåt hände honom :( Får såna sjuka tvångstankar på kvällarna att nåt händer han eller nån annan i min närhet. Ofta går man in och tittar till honom när han sover, bara för att se att han andas. 

En av de värsta sakerna en människa kan upplevera måste vara att förlora sitt eget barn.. Jag tror inte jag kommer det men man har den rädslan! Så jag fick mycket skuldkänslor när han ramlade ner på golvet igår. Vet inte vad ajg skulle ta mig till om han skadade sig för att jag va ouppmärksam. Men olyckor kan verkligen ske väldigt fort och man måste hela tiden vara steget före med allt! För små barn tar allt i dess närhet och stoppar i munnen. Tänk sen när han kan krypa :S Gäller att rensa överallt då!