My baby

Min lilla Vincent är inte en liten bebis längre. Och som i stort sett alla andra så saknar man bebistiden, den går så fort förbi! Men han är mycket gosigare nu. Han kan bara lägga sig i mitt knä och vila, eller somna på min axel i soffan. Man märker han känner sig trygg i våra famnar. Det är något jag har saknat innan. 
Vincent har alltid varit väldigt lugn, självständig, skriker sällan, nöjer sig lätt. Och jag är glad det fortfarande är så. Även på förskolan är han likadan, de på förskolan är nästan förvånade att han är så lugn och glad hela tiden. Har inte varit några problem alls. Han är en väldigt duktig pojke! Jag vet att jag kommer vara en ganska sträng mamma, eller jag kommer visa vem som bestämmer och att det inte lönar sig att skrika, han kommer inte få sin vilja igenom genom skrik och bråk. Jag är väldigt bestämd när det gäller det. Jag är ingen sån som ger allt till mina barn för de ber om de. De ska förtjäna det och jag vill uppfostra mina barn väl så de lär sig ta ansvar när de är vuxna. Om barn blir serverade hela livet, inte har några måsten, inte behöver städa sitt rum, så kommer de forma de som vuxna, (öhmm jag har ett bra exempel här hemma redan).. Jag ska lära Vincent ta ansvar, lära han laga mat, städa upp efter sig och att jag inte är där för att serva han hela livet.
Jag älskar uppvakta de jag älskar, men man måste också tänka på hur det påverkar en längre fram. Bortskämd är det sista jag vill Vincent ska vara och istället vara tacksam.
 


 
My little Vincent is not a little baby anymore. And like almost every other I miss the baby time, they grow up so fast!  But he is very cosy right now. He can lay on my lap and rest, or fall asleep on my shoulder on the sofa. You can tell he feels safe in our arms. It's something I've missed before.
Vincent has always been very calm, independent, screaming rarely and satisfied easily. And I am glad it´s still like that. Even in preschool, he is the same, the preschool is almost surprised that he is so calm and happy all the time. Haven´t had any problems at all. He is a very good boy! I know I will be a pretty strict mom, or I'll show him who's boss and that it´s not worth to screaming to get things, he will not get his way by screaming and fighting. I am very determined when it comes to that. I´m not of those who give everything to my children just because they ask for it. They must earn it and I want to raise my children well so they learn to take responsibility when they are adults. If children will be served all their lives, don´t have any must-haves, not need to clean their room, it will shape them later in life, (ohmm I have a good example here at home already) ..
I'll teach Vincent take responsibility, learn he to cook , clean up after himselves, and I'm not there to serv him entire life.
I love to serv and give my love in all ways to the people I love, but you must also consider how it affects them later in life. Spoiled is the last thing I want Vincent to be and instead be grateful for everything he has.
 
 
At christmas last year
 

 
Hahaha!
 


Kommentarer
Josse

Haha.. Meeen guud sicken söt bild det var den sista! :D härligt!! Usch tiden går grymt fort. Håller på med gryta just nu till lillan och funderade på hur du har gjort kring maten eftersom du är vegetarian, har du introducerat nåt sånt till Vincent och hur tänker du kring det i framtiden? Jag blev så inspirerad av dig att jag verkligen ville försöka med mer vegetariskt men min mage klarar inte riktigt av ex bönor och linser och jag svullnar upp och får rejäla kramper. Hur gjorde du när du gick över till sådan kost och hur länge sen var det sen nu? Hade varit roligt att höra din story kring det! :)

Svar: Vi ger mest burkmat då jag sällan äter mat som Vincent bör äta,typ proteinpannkakor med kvarg :P Men han har fått smaka både vegetarisk och "vanlig mat". Och det kommer säkert bli så i framtiden när vi slutar med burkmat helt. Jag äter mkt quorn, men annars bönor/linser. Jag gick över direkt till sånt och kände inte av så mkt kramper. det va 2½ år sen jag slutade äta kött och saknar det inte alls :)
Malin

2014-09-15 @ 17:26:43
URL: http://joeeeee.spotlife.se


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Fitnessmom

Work for it!

RSS 2.0