Kom ju på att Vincent är exakt 7 månader idag. Fick för mig det va på torsdag bara för han föddes på en torsdag

 

 

 

7 månader sen vi åkte in vid 6 tiden på morgonen då jag hade haft värkar hela natten. Tyckte det va väldigt spännande när värkarna började, visste inte riktigt om det va de riktiga värkarna eller bara förvärkar. För kunde ändå gå igenom dom bra. Öppnade mig 4 cm innan de undersökte mig vid 9 på morgonen. Då hade jag inte fått nån bedövning eller lustgas, bara varma kuddar. Men när jag väl fick bli inskriven fick jag testa lustgas och det hjälpte mig mkt. Eller det hjälpte mest att fokusera på andningen och gjorde att man blev lite borta och försvann från verkligheten. Därför är det många saker jag inte minns. Men min riktiga räddade i nöden va spinalbedövningen. Ger samma effekt som ryggmärgsbedövning bara att man ger en spruta direkt och inte genom slang som man kan fylla på. Va då öppen 9 cm när jag fick den så timmarna innan den hade jag fruktansvärt ont, läkaren va upptagen väldigt länge och jag hade så ont. Hade inga pauser mellan värkarna så kunde inte prata med Danny nåt och va bara inne i min värld den tiden. Men efter spinalbedövningen hade jag inte ont mellan värkarna, kunde äta lite, skämta, prata med Danny och sov lite emellan (typ 30sek), tills nästa värk kom. Men då blev värkarna mkt mer lätthanterliga och topparna va inte lika starka.